Rysningar i hela kroppen
Idag har jag formligen frossat i såna rysningar.
Började med att igår kväll tog Charlotte Kalla OS-guld, när man hör kommentatorerna skrika ut sina tjut när hon går i mål, när man ser hennes hopp...Men det bästa av allt när hon sitter hos Pops och blir intervjuad och han frågar - har du pratat med farfar än? Varvid Charlotte svarar - Nej, jag har inte hunnit med det. Så har han ringt upp farfar och dem får prata med varandra... Tårarna bara kommer, vilken tjej. Snacka om pressen som hängt över hennes axlar, tänk på allt som sagts om det inte gick bra...Vi övriga är så svart-vita. Antingen har vi vunnit eller dem förlorat. Jag blir stolt, så in i bengen när jag ser henne, vilken förebild, vilken naturlig människa. Jag gillar Charlotte Kalla.
Inte att förglömma Anna Haag, en fjärde plats. Starkt jobbat i ett OS, snöpligt MEN vilken prestation. BRA JOBBAT!
När jag ändå var inne på dessa rysningar så surfa jag runt och hamnade på youtube...mer rysningar blev det.
Sök på:
Susan Boyle
Paul Potts
Allt är cinderella sagor, sånt som händer i sagorna men som händer i det verkliga livet.
Ibland drömmer jag om saker som ska hända så för mig - idag kanske mer realistiska än förrut. När jag va liten så tänkte jag att min mamma kanske inte är borta, hon kommer att komma tillbaka en dag, att hon kanske lämnade oss men sen blir det lite som i "Spårlöst". Idag har jag andra funderingar, andra drömmar, andra mål.
Alla kasnke vill ha sin del av Cinderella sagan - jag har fått en del, bland annat mina familj, min älskade sambo och min älskade bonusdotter.
Va har ni fått för del?
Mina drömmar är redan uppnådda. Att tro att man ska förbli barnlös och sen få tre små mirakel! Vem kan NÅGONSIN begära något annat i livet efter det? Som bonus har jag ju dessutom fått den mest fantastiska man någon kan drömma om! älskar Sen att få jobba som sjuksköterska blir ännu en bonus! :-D
Nu kan jag fylla 30 utan någon ångest över något... (nästan ;-))